En ljus fredag

2009-08-14 [14:03] 

Inte för att livet är perfekt. Eller ens JätteRoligt just nu, men för att jag har tagit tag i nånting som känns viktigt och bra. Visst tog det en halv förmiddag att hitta till någon som möjligtvis kan hjälpa mig med ångesten, och visst, svenska vårdsystemet är verkligen inte perfekt det heller, men när man till sluts möts av en vänlig, omtänksam människa som berömmer en för att man ringt och lovar att de ska försöka hjälpa en - då är det värt besväret och frustrationen!
Så idag känns det lite ljusare.

Underbart att få sova och vakna i min egen säng. Hade nästan glömt hur skön en säng är, jämfört med Mammas soffa! Var rädd för att väggarna skulle lukta ångest och att jag skulle känna mig som Världens Ensammaste. Men det var bara första pusten när jag öppnade dörren, sen kändes det som mitt egnaste lilla bo. Jag älskar verkligen min lägenhet. Och särskilt mina fönsterväxter. De utgör sin egna lilla djungel och jag myser åt att de trivs så bra. De älskar solen, precis som jag!

 

 


Abonnemang <3 Kundservice?

2009-08-06 [12:18] 

- LITA ALDRIG PÅ NÅGON SOM VILL TJÄNA PENGAR PÅ DIG!


Abonnemang <3 Kundservice?

2009-08-06 [12:17] 

Note to self, for future...
( ...och kanske för någon annan stackare. )


Innan jag ens bestämmer mig för att teckna ett abonnemang eller skriva under ett avtal med bindningstid och uppsägstid,  kom ihåg följande:

- Skriv aldrig under ett avtal på "stående fot".
- Teckna aldrig ett abonnemang med en utesäljare.
- Överväg inte ens att teckna ett abonnemang med en utesäljare.
- Prata helst inte med utesäljare.
- Teckna bara ett abonnemang när du är säker på att du vet exakt vad det innebär.
- Teckna aldrig ett avtal med en bindningstid, inklusive uppsägningstid på längre än ett år.
- Undersök alltid hur lätt det är att hitta och kontakta kundtjänst hos företaget du har avtal med.
- Ring gärna och beställ en produkt eller tjänst - då vet du hur bra Kundtjänsten fungerar!
- Ring gärna två gånger innan du beställer något, för att försäkra dig om att Kundtjänsten är bra.
- Var alltid extremt kritisk mot alla "fantastiska" erbjudanden. ALLTID. SUPERextremt kritisk.
- Ta alltid reda på ungefär vad den rörliga kostnaden i ett abonnemang kostar per exempel, INNAN abonnemanget tecknas. Kan du inte få ett konkret exempel - skriv inte under något avtal!
- Skriv alltid ned datumet för när avtalet tecknades.
- Helst tidpunkten också.
- Spara alla papper som har med avtalet att göra, på ett ställe där de är lätta att plocka fram.
- om du ringer kundtjänst för felanmälan: se alltid till att ha bevis för att du har kontaktat företaget, till exemple en mailutskrift, en brevkopia eller chattlogg.
- Skicka helst klagomål på papper eller annan skriven källa som går att återskapa.
- Ta helst reda på vilka rättigheter du har att ångra ett avtal/köp.
- Se till att du vet dina rättigheter om varan eller tjänsten inte fungerar i direkt samband med köpet/tecknandet, efter några dagar och efter mer än 14 dagar.
- Om det dyker upp ett problem eller ens en misstanke om ett problem: ring företaget DIREKT. Med En Gång. Så Fort Problemet Syns.
- Betala aldrig en faktura för något du inte har fått.
- Se till att det finns bevis på (skriven källa) när problemet uppstod, varför och när det löstes.
- Se alltid till att problemet har rättats till först och betala sen.
- Betala bara om det finns bevis på att problemet är löst.
- Betala aldrig något på förhand (förutom möjligen hyran).
- Se till att ha numret till Konsumentverket och Företagets Kundtjänst uppsatt på kylskåpet eller annan lätttillgänglig plats.
- Uppdatera dig på Konsumenträttslagarna.
- Ha gärna kopia på Konsumentsrättslagarna hemma.
- Läs helst igenom dessa innan du ringer Kundtjänst.
 


När den som du älskar mest....

2009-08-04 [00:18] 

...gör dig det minsta illa så gör det ändå dubbelt så ont jämfört med om det skulle varit någon annan. Inte så konstigt att det finns de som, medvetet eller inte, väljer att inte ha människor nära in på sig. För om det var något mer allvarligt skulle man vrida sig i plågor. Det är ju hemskt.

Jag tror att jag är avundsjuk på Honom eftersom han har allt som jag vill ha, och dessutom vett nog att uppskatta det. Till och med hylla det. Och ju sämre jag mår desto mer avundsjuk blir jag, tills jag projicerar allting på Honom och får det att kännas som att det är Han som irriterar Mig. Och inte Jag som irriterar Mig, egentligen. Eller det som inte är jag, snarare.
Hemmasnickrad psykologi. Och det kunde lika gärna vara så att han faktiskt är lätt självcentrerad och ringer för att prata om sig själv och inte med mig. Kanske skapar jag en självinsikt som inte finns. Kanske har jag rätt att vara sur ibland. Men det gör mycket, mycket mindre ont att bara klandra mig själv. Förvirrande, men mindre smärtsamt. För bara tanken på att jag har blivit något slags telefonbollplank en Måndag känns förnedrande och smakar oerhört surt. Den människa som senast igår bedyrade hur mycket han älskade mig. Som ett minus till Älskar. Vad betyder egentligen det? Jag visste så väl första gången jag sa det. Uppfyllt av känslor och sanning, och nu, tusen gånger senare kan jag inte påminna mig själv om den starka känsla som jag kände då. Istället vet jag bara att den nog är där. Läskigt.

Jag är rädd. Men kan inte avgöra om jag är mer rädd för att han ska försvinna och därmed förlora någon som älskar mig så mycket. Eller om det är rädslan för att förlora någon jag älskar som skrämmer livet ur mig.  Alltid så kluvet. Alltid två poler. Alltid lika rätt.

Kanske kändes det så mycket just idag för att jag ville prata med dig<så mycket, för att jag saknade dig djupt ner i magen men hade bestämt mig för att vara stark. Så ringer du och bryter sönder mig på nåt sätt. Jag skulle vara stark och stå emot, och du bara ringer och fattar inte ens att jag är stark. Bara det irriterar mig.


Nervig

2009-07-29 [20:09] 

Vet inte vart jag ska ta vägen idag riktigt. Började inte så bra med att en kompis totalditchade mig vilket direkt måttade en hård spark mot min självkänsla. Blev jätteledsen och bestämde mig för att äta lunch hos morföräldrarna istället. 

Men det hjälpte inte mig att känna mig bättre. Hjälpte inte heller att cykla hem eller att ringa pojkvännen och klaga. Först efter simningen kände jag mig lite bättre men olyckligt nog fick jag på vägen hem syn på föremålet för dagens olycka och jag började tänka i jobbiga banor igen.

Vill säga till mig själv att jag inte bryr mig, men jag bryr mig. Jag bryr mig extra mycket eftersom jag inte hittade någon annan att umgås med. Förstår inte varför sparken måste komma just precis nu när jag börjat känna att allt går bra. Som att vara tillbaka på noll. Plus ont i knäna från överansträngning när jag simmat. 

Så jag bäljar kaffe, tycker synd om mig själv och tittar på The Rachel Zoe Project. 
Zoe som myntade size zero och som själv ser ut som en lite docka i kroppen. Så ytligt. Så materiellt. Och jag är helt fångade, vill aldrig att det ska ta slut. Avundas Hollywoodkroppar och glamour,  och blir kanske lite hobby-anorektisk på ett mentalt plan.

Så fel. 
Jag har gett upp den här dagen.


Never seen blue

2009-07-28 [21:23] 

En lite flackig dag till en början men den ordnade upp sig när jag fick lufta tankarna lite.  Den här energin som har kommit vill inte ta slut och jag myser i tanken på att den tagit plats för att jag tar hand om mig själv. Som att kroppen vill ge tillbaka. Näringsrik istället för insulinkänslig.

Jag vill göra saker och använda kroppen på ett sätt som jag aldrig har kännt förut i hela mitt liv. VIll simma och cykla och promenera och sånt... aktivt. Varje dag. Utan ångest. Utan att vara fokuserad på att gå ned i vikt, maniskt. Paniskt. Sjukt. Utan Friskt. Lyckligt.

Så idag tog jag en cykelutflykt från min lägenhet till mammas hus. Tog kanske en timme och då cyklade jag helt lugnt, i cykelutflykt-takt. Rätt mysigt när jag slapp trafiken. Det är så fantastiskt att kroppen är så snäll mot mig när jag är snäll mot den. Den gör ju inget oplanerat, kommer inte med överraskningar, om jag tar hand om den. Som ett vandrande mirakel.

Ser på SVT och dricker te.

 

Som att jag kväver Ångesten. Attackerar från flera håll. Slår och slår och slår, sparkar och slår. Gapskrattar och slår igen. Blodiga knogar,
längtar efter att sätta dödsstöten.  


Vänskapsband

2009-07-27 [23:05] 

Känns som jag har varit riktigt kreativ idag. Gjort framsteg, på kanske flera fronter. Skrattade när min pojke ringde, flera gånger till och med. Som det var i början, nykärt liksom. Vågare ringa Jennie och hon verkade ju inte alls avvisande. Tvärtom snarare. Har gett mig sjutton på att vi ska träffas på onsdag och jag tänker tjata om hon säger att hon ska göra andra saker. Jag tänker inte ge upp än!

Idag har på flera vis varit en dag av nostalgi. Att träffa barndomskompisen som man gick på dagis med, det har skapat nåt slags speciellt band. "Vi kommer nog träffas så här livet ut", och jag håller med och det känns tryggt. Som att mitt liv inte kan gå åt helvete när jag sporadiskt träffar mina barndomskompisar. Som att jag alltid kommer vara mig själv då. Kan inte gå sönder.

Och nu saknar jag pojken ganska mycket, men trivs med min lägenhet väldigt mycket. Städade förut, och har fått upp rutinen på disken igen. Som en normal människa. En människa som äter alla måltider och tränar och cyklar till biblioteket.
Livet känns milt idag.


Munchy Sunday

2009-07-26 [22:31] 

Var och simmade idag igen. 700 meter, inklusive lite crawl. Och benen vart dödströtta efteråt. Ville inte alls gå till affären. Hade prickiga stövlar och knalligt röd regnjacka på mig. Kändes bra ändå.

Dryg kroppsångest på en dag som ändå varit ganska bra. Lagade mat till skyfall och åskans dundrande utanför balkongräcket. Funderade på att starta en matblogg på allvar. Har snart läst ut en till sommardeckare. Tror det blir tredje eller till och med fjärde som jag läst den här sommaren. Är redo för hösten.
Kom och ta mig!

Tänk att det kan vara så grymt asjobbigt att vara ensam en lördagkväll med en flaska vin och på söndagen känns det plötsligt helt ok. Riktigt mysigt till och med. Knepojärna. Knepoliv.


Kitten Moon nästa. Kanske.

2009-07-25 [22:10] 

So let's be strong
you and me
The night is opening.


Kitten Moon nästa. Kanske.

2009-07-25 [20:55] 

Så nu är jag betydligt mer lugn och Ångesten har krupit upp i sitt hörn. Blänger lite surt på mig och jag räcker ut tungan åt honom. Fnittrar lite.

Det blev pizza ändå. Gjorde en riktigt lyxig, italiensk variant med ruccola sallad och serrano skinka. Mycket ost. Mumsigt! Sitter och sippar på det italienska vinet som jag drack till pizzan. Allt har stillat sig i sinnet och vinet gör alla konturer lite mjukare. Jag kan andas lite djupare.

Blev sugen på att dansa och vara snygg.
Lustigt.